Visioner

Jag såg ett tv-program förra veckan där man fick följa en del stora musikstjärnor som blev riktigt stora på sin tid. Man förklarade dem alla på sitt eget unika sätt, men gemensamt var att folk ofta uppfattade dem som lite märkliga och med helt egna idéer om hur man ville skapa musik. De sas att de var ofta i sin egen värld och väldigt svåra att förstå. Svåra att förstå ända tills de en dag lyckades.

De bar alla på visioner. Slår man upp vision så betyder det syn, hallucination, hägring, uppenbarelse, drömsyn; framtidssyn, drömbild, utopi, idealbild.

Jag får rätt ofta nya idéer och har inga problem att måla upp en syn för mitt inre. En vision. Det går med blixtens hastighet att sen teckna ner i ord och skisser hur allt ska bli. Men sen blir det svårare. För det är inte lika lätt att få andra med sig och förklara för dem hur bra det kommer att bli. Ja i bland blir jag så fruktansvärt trött på alla mina idéer. För det går liksom inte att stänga av flödet, alla visioner är inte bra och jag orkar inte alltid genomföra allt. Många av alla mina visioner blir aldrig av. Men en del, tack och lov, går inte att hålla tillbaka utan måste bara genomföras. Och då får man sätta på sig rustningen och kämpa, stångas och inte ge sig.

För gör man det kommer man till slut att bli förstådd och visionen kan bli verklighet!

image

 

Lergubbar

För några år sedan så byggde jag mig ett eget litet gym. Så fick det bli eftersom jag tydligen inte får nog av träning och det är över 2 mil till stans olika gym. Många tänker nog att det man köper hem och tänkt använda, typ löpband, motionscykel, hantlar etc. ofta blir stående och samlar damm. Kanske det är vanligt men så är det inte här. Jag använder verkligen rummet och jag har inrett det så att det också ska kännas trivsamt att kliva in där.

För 1 år sedan fick jag så en bild i huvudet att det skulle vara snyggt med flera små figurer på rad som gjorde olika gymnastiska övningar. De skulle stå på rad i stället för en gardin och samtidigt vara belyst så det blev som en fönsterlampa. Och jag letade och letade och letade efter dessa figurer men hittade aldrig vad jag sökte. Men längtan var stor och jag gav mig på att försöka skapa dem själv. Sagt och gjort och efter många timmar av skapande står de nu alla på rad. Det blev 15st.

I går när jag monterade upp den sista så fick jag en känsla av att jag var på vernissage. Det vara bara jag där men det kändes stort. Jag gjorde nåt helt nytt, jag är nöjd och jag trivs ännu mycket mer i mitt gym 💪🏼

image

En idé föds

Jag får oftast mina idéer genom att se en färg, känna på ett material eller uppleva något speciellt som ger en viss feeling. Min son Anton kom hem från en resa i LA, USA förra veckan och han hade fixat med sig ett fäste till att göra en sissybar till min Sportster samt en sån där snygg filt man pyntar upp hojen med.

Filten var mörk vinröd med svarta inslag. Mina befintliga packväskor är röda (eller var röda ;)). När jag sett ett tag på filten och funderat vidare på en ny packpåse som jag ska göra för att fästa på den blivande sissybaren så föddes en ny idé. De röda packväskorna fick en egen färgblandning av narvsvärta på sig för att bli mer mörk vinröd och jag valde ett matchande vaxat canvastyg som ska bli den nya packpåsen. Sen skulle det vara snyggt att addera på det rostfria re-coversmycket på den lilla väskan som sitter fram på styret. Och så vidare..

Allt började med färgen på filten och idén var född.

IMG_5926

Ser framåt

I helgen har jag och min kollega Lena pratat, visat och sålt vår kollektion i Västervik på ett event för mc-brudar i alla åldrar. Vi fick fin respons och är både trötta och glada för allas positiva inställning. Tusen tack för det!

När jag gick i 2:an så hade vi en vikarie som hette Agneta. Hon körde mc och när hon gled in på vår skolgård i sitt coola skinnställ och sitt långa hår så stod en liten flicka med stora ögon och beundrade denna häftiga kvinna som kom att lägga grunden för mitt intresse för mc, grymt coola skinnkläder och även drömmen om att en dag bli som hon. Den lilla flickan var jag.

I helgen fick jag så förmånen att umgås med några riktigt fräna damer. Och där stod jag igen, nu lite större men med samma stora ögon, och det jag nu beundrade var att man kan förbli cool hur länge som helst. Det finns liksom inget slut som har med ålder att göra. Det var befriande och får mig att bara se framåt och njuta av vad som kommer och vad livet har att ge framöver.

image