Nya tider

lena-helikopter

Tysta, tråkiga och stendöda januari är snart till ända. Varje år tappar jag tron på mitt varumärke och tror att jag aldrig mer kommer sälja några produkter. Trots att jag vet att det är allmänt känt att januari är årets fattigaste månad. Samma visa år 2018 men nu har jag burit på ett litet frö. Jag samlade kraft under julen och lät, som jag tänkte, tankarna flyga fritt. Det är inte helt självklart men någonstans inom mig känner jag att något nytt är på gång.

När jag vacklar så kommer jag alltid tillbaka till vad jag från början tänkte. Vad jag grundade för mer än 23 år sedan och vad jag ville då. Då som nu är det upplevelsen av skogen, naturen, frisk luft, träning, höga fjäll, vidder och mötet med människor som ger kraft och inspiration till skapandet. Och det som jag nu tänker är att det ska synas mycket mer.

Så det blir att rensa lite, tänka nytt och förädla en del av mina guldkorn. I morgon kommer min fina kollega Lena och vi tänker använda helgen till att vrida och vända och kanske sätta planerna på pränt.

PS. I dag mötte jag dagen med solen som sken så vackert i träden och den känslan ska jag bära med mig. Jag kände ljuset, en liten glimt av våren och nya tider är på G. Äntligen!!!

Handfasta uppmaningar

I veckan blev jag lyft i öronen för att jag skulle förstå instruktionerna rätt. Jag skojar inte utan på riktigt blev jag det. Och jag blev inte arg eller irriterad utan jag gillar verkligen när människor inte håller inne med vad de vill säga utan visar med hela kroppen och alla sinnen vad de menar. Det var min pilateslärare som ville att jag skulle förstå att jag inte hade den bästa hållningen utan att den kunde förbättras väsentligt ;). Till slut var hon då tvungen att lyfta mig i öronen för att verkligen visa. Och jag kan säga att sen dess tänker jag på det mest hela tiden, sträcker på mig och till slut kanske det blir en vana och blir naturligt.

För ett antal år sedan då jag övningskörde för mitt mc-kort så hände en liknande grej. Jag var på väg till en lågfartsbana och vi passerade en rondell där jag tydligen inte gjorde som man skulle. När vi kom fram till banan så hämtade min lärare en stor orange kon och placerade den uppe på mitt huvud och sa; –Dumstrut! Jag blev inte arg eller irriterad då heller eftersom jag förstod att det var nåt viktigt som han ville få fram. Och jag kan säga att sen den dagen kör jag aldrig fel i rondeller ;).

Jag gillar verkligen handfasta uppmaningar. De sätter sig i ryggmärgen och stannar där. Så om ni ser att jag ser ovanligt högfärdig ut så är det bara hållningen jag jobbar på att få rätt. Var stolt, bär huvudet högt, men näsan ska peka rakt fram och inte upp i luften!

da-vinci

Lergubbar

För några år sedan så byggde jag mig ett eget litet gym. Så fick det bli eftersom jag tydligen inte får nog av träning och det är över 2 mil till stans olika gym. Många tänker nog att det man köper hem och tänkt använda, typ löpband, motionscykel, hantlar etc. ofta blir stående och samlar damm. Kanske det är vanligt men så är det inte här. Jag använder verkligen rummet och jag har inrett det så att det också ska kännas trivsamt att kliva in där.

För 1 år sedan fick jag så en bild i huvudet att det skulle vara snyggt med flera små figurer på rad som gjorde olika gymnastiska övningar. De skulle stå på rad i stället för en gardin och samtidigt vara belyst så det blev som en fönsterlampa. Och jag letade och letade och letade efter dessa figurer men hittade aldrig vad jag sökte. Men längtan var stor och jag gav mig på att försöka skapa dem själv. Sagt och gjort och efter många timmar av skapande står de nu alla på rad. Det blev 15st.

I går när jag monterade upp den sista så fick jag en känsla av att jag var på vernissage. Det vara bara jag där men det kändes stort. Jag gjorde nåt helt nytt, jag är nöjd och jag trivs ännu mycket mer i mitt gym 💪🏼

image

Puls i fingrarna

Jag lyssnar väldigt mycket på radio. Det är ett trevligt sällskap då jag jobbar mycket själv. I går var reportern ute i löparspåret och frågade folk varför de springer. Jag själv älskar att springa av olika anledningar.

1. Det ger mig styrka och kondition

2. Jag hör fåglarnas sång

3. Jag kan springa

Jag brukar också försöka förklara det på ett eget sätt. Det är nämligen en grym känsla att känna pulsen i fingrarna. Du vet när man plågar sig, svetten rinner och hjärtat slår. Det är då man känner den. Och det är nånting med den pulsen som gör att all oro och spänning man har i kroppen liksom rinner ut längs armarna och ut i fingrarna för att sen ramla ner i backen. Det är grymt skönt och värt varenda steg!

image

Diciplin

Jag fick frågan i veckan angående min träning om jag verkligen har disciplin att ta mig för. Och ibland skäms jag lite för att svara (jag får en känsla av att det är något övernaturligt) för disciplin har jag så att det ibland t.o.m. kan störa andra runt omkring. Jag har inga problem att få saker och ting gjorda och det bara är så.

Jag försöker inte vara duktig eller visa för andra att jag kan. Det är bara så enkelt att när jag tänkt en tanke så blir det väldigt snabbt handling.

Så jag bestämmer mig kvällen innan att i morgon är det träning och då när det är ”i morgon” så finns det inget annat än att genomföra det. Jag har inte lagt till att jag ska känna efter eller tänka att jag kanske inte hinner utan min enda tanke är att det ska göras. Och jag kan meddela att det är väldigt skönt att få det gjort.

Så svar JA, diciplin har jag. Skulle vart bra om den gick att dela med sig av, men tyvärr så måste man nog ta tag i den själv. Jag kan bara meddela att diciplin ger ett skönt lugn. Värt att testa.


image

Inspirera mera

Hade länge funderat över att bli blodgivare när så en dag för typ 3 år sen min vän Susanne inspirerade mig att ta första steget. Jag har aldrig ångrat det och det känns viktigt på många sätt. Jag började dagen med det uppdraget. Sen packade jag ihop för att tillsammans med min vän Annica på Pilatesstudion ordna en gemensam kundkväll med temat ”Inspiration” där jag pratade om hur jag inspireras till ett passionerat skapande. Och Annica har verkligen inspirerat mig till utmanande pilatesträning. Där träffar jag även min vän Pia som tydligen inspirerats av mig till att börja med pilates. Och så till sist, det här med bloggen, som min fina syster Lisa har inspirerat mig att få igång. Som sagt, inspirera mera! Då hjälper vi varann och andra framåt.

image

Regn i dag

Skippade löpturen i morse och lyfte tungt skrot i mitt lilla gym i stället. Regnet öste ner och har så gjort hela dagen. Men så tittade jag ut, lite bortom det tunga regnet. Där fick jag syn på vår fågelholk som efter några år i trädet antagit typ samma färg och går ton i ton med trädet nu. Glad att jag ser det där lilla och det är väldigt vackert. Längtar tills en liten fågel slår läger där. Den får ett fint hem. Välkommen.

image