Skogen ger kraft

IMG_0834

Nu var det ett tag sen sist av olika anledningar, och jag försöker febrilt hitta ny inspiration och en tro på mina kunskaper. Och som alltid när jag vacklar är det skogen och tystnaden som ger svaren. Har suttit 2 dagar på älgpass i en tyst och helt stilla skog, förutom några fåglar som kvittrade lätt. Om ni inte provat det så kan jag varmt rekommendera det. Du behöver inte ta jägarexamen (om det känns för jobbigt) men ta med dig nåt att äta och dricka, varma kläder och nåt att sitta på och så sätter du dig så långt ut från trafik och trängsel du kan, gärna lite högt så du ser bra. Sen sitter du där i typ 4 timmar, vilar lite mellan och sen 4 timmar till. Och gör om samma sak nästa dag. Det finns risk att du blir rastlös, och det är helt normalt, men prova att bara andas, ta in tystnaden och sitt still. Det är då det händer. Tankarna blir fria på nåt sätt. Och inspirationen kommer. Tack gode Gud för vår fantastiska natur!!

IMG_0842

Nya tider

lena-helikopter

Tysta, tråkiga och stendöda januari är snart till ända. Varje år tappar jag tron på mitt varumärke och tror att jag aldrig mer kommer sälja några produkter. Trots att jag vet att det är allmänt känt att januari är årets fattigaste månad. Samma visa år 2018 men nu har jag burit på ett litet frö. Jag samlade kraft under julen och lät, som jag tänkte, tankarna flyga fritt. Det är inte helt självklart men någonstans inom mig känner jag att något nytt är på gång.

När jag vacklar så kommer jag alltid tillbaka till vad jag från början tänkte. Vad jag grundade för mer än 23 år sedan och vad jag ville då. Då som nu är det upplevelsen av skogen, naturen, frisk luft, träning, höga fjäll, vidder och mötet med människor som ger kraft och inspiration till skapandet. Och det som jag nu tänker är att det ska synas mycket mer.

Så det blir att rensa lite, tänka nytt och förädla en del av mina guldkorn. I morgon kommer min fina kollega Lena och vi tänker använda helgen till att vrida och vända och kanske sätta planerna på pränt.

PS. I dag mötte jag dagen med solen som sken så vackert i träden och den känslan ska jag bära med mig. Jag kände ljuset, en liten glimt av våren och nya tider är på G. Äntligen!!!

Ett brev i juletid

händer_beone

Jag kan bara konstatera att sista året varit otroligt hektiskt och snart sänker sig äntligen julefriden. För det är julefrid jag behöver som mest just nu. Och jag tänker inte stressa upp mig för allt som måste göras, utan jag kommer andas lugnt och njuta av lugnet. Gör det du med.

Sista tiden har mail och sms ramlat in med det ena julerbjudandet efter det andra och prispress hit och dit och ärligt talat så är jag spyless på det. Samtidigt jobbar jag i en bransch där det förväntas att man ger rabatter och erbjudanden. Men faktiskt kan just den delen göra att jag helt tappar lusten. Jag vill verkligen inte tvinga dig som kund eller försöka lura dig till köp med olika metoder. Jag vill att du som köper gör det av egen vilja, att du gör det för att du mår bra av att bära plaggen. Att du blir nöjd.

Så nu ska jag verkligen fundera. Ska det bli fler produkter? Jag har idéer, men är de rätt och vad vill ni kunder ha? Ska Re-cover bli nåt mer eller nåt annat? Jag vill och tänker utveckling men är osäker på vägen dit.

Så min plan är nu att jag ska njuta av friskluft, åka skidor, gå långa promenader, umgås med vänner och låta tankarna flyga fritt. Julefrid kom. Jag längtar!

God Jul och frid till er alla.

Mamma! Du är en sån där arbetsflicka

När min dotter var 4 år var det endast rosa kläder och då helst fina vackra klänningar som gällde. Alla dagar. Jag gjorde många gånger mina tappra försök att få på henne nåt mer praktiskt. En morgon möter vi varann i trappan. Jag med mina jeans och t-shirt och hon, så klart, i en bedårande rosa klänning. Hon stannar upp, betraktar mig med förundrad blick och säger:

-Mamma, du är en sån där arbetsflicka!

Barn har en förmåga att se sanningen och också uttrycka den. Hon hade helt rätt. Jag är och har alltid varit en arbetsflicka och det är jag också väldigt stolt över.

Senaste halvåret har jag varit lite mer än en arbetsflicka, mer som en arbetshäst. För oj vad vi sliter. Vi är just i färd med att skapa nåt stort. En plats där kreativiteten kommer att hyllas och blomstra.

Bryggeriets Kreativa Kollektiv

Och även om orken i bland tryter så håller vi ångan uppe eftersom vi vet att det kommer att bli helt fantastiskt. I vår kommer vi att kunna presentera mera och det ser jag fram emot.

 

 

Handfasta uppmaningar

I veckan blev jag lyft i öronen för att jag skulle förstå instruktionerna rätt. Jag skojar inte utan på riktigt blev jag det. Och jag blev inte arg eller irriterad utan jag gillar verkligen när människor inte håller inne med vad de vill säga utan visar med hela kroppen och alla sinnen vad de menar. Det var min pilateslärare som ville att jag skulle förstå att jag inte hade den bästa hållningen utan att den kunde förbättras väsentligt ;). Till slut var hon då tvungen att lyfta mig i öronen för att verkligen visa. Och jag kan säga att sen dess tänker jag på det mest hela tiden, sträcker på mig och till slut kanske det blir en vana och blir naturligt.

För ett antal år sedan då jag övningskörde för mitt mc-kort så hände en liknande grej. Jag var på väg till en lågfartsbana och vi passerade en rondell där jag tydligen inte gjorde som man skulle. När vi kom fram till banan så hämtade min lärare en stor orange kon och placerade den uppe på mitt huvud och sa; –Dumstrut! Jag blev inte arg eller irriterad då heller eftersom jag förstod att det var nåt viktigt som han ville få fram. Och jag kan säga att sen den dagen kör jag aldrig fel i rondeller ;).

Jag gillar verkligen handfasta uppmaningar. De sätter sig i ryggmärgen och stannar där. Så om ni ser att jag ser ovanligt högfärdig ut så är det bara hållningen jag jobbar på att få rätt. Var stolt, bär huvudet högt, men näsan ska peka rakt fram och inte upp i luften!

da-vinci

Sån gör en god mor!

Ju äldre man blir, och ju mer man upptäcker och är med om, ju mer förstår man att det är människorna man möter som verkligen har betydelse.

Jag har haft förmånen att tillsammans med 5 riktigt coola brudar köra många mil på svenska och norska vägar på motorcykel i sommar. Riktigt najs!

I Norge fick vi också förmånen att träffa på en fantastisk människa som gjorde stort intryck på mig. Hon var på ett sätt helt galen och på samma sätt smart, varm och väldigt rolig. Ett av hennes uttalande i en konversation vi hade var

-Sån gör en god mor!

Det vi pratade om bevarar vi för oss själva men det uttrycket fastnade hos mig.

Hon var också för  några år sedan med om en mc-olycka och hade tur som överlevde. Och det är jag väldigt glad för. För hon berikade mitt liv ännu lite mer.

Jag är verkligen glad för de människor jag har förmånen att leva i samma tidsålder som och jag är övertygad om att vi alla betyder väldigt mycket för varandra ❤️

image


Visioner

Jag såg ett tv-program förra veckan där man fick följa en del stora musikstjärnor som blev riktigt stora på sin tid. Man förklarade dem alla på sitt eget unika sätt, men gemensamt var att folk ofta uppfattade dem som lite märkliga och med helt egna idéer om hur man ville skapa musik. De sas att de var ofta i sin egen värld och väldigt svåra att förstå. Svåra att förstå ända tills de en dag lyckades.

De bar alla på visioner. Slår man upp vision så betyder det syn, hallucination, hägring, uppenbarelse, drömsyn; framtidssyn, drömbild, utopi, idealbild.

Jag får rätt ofta nya idéer och har inga problem att måla upp en syn för mitt inre. En vision. Det går med blixtens hastighet att sen teckna ner i ord och skisser hur allt ska bli. Men sen blir det svårare. För det är inte lika lätt att få andra med sig och förklara för dem hur bra det kommer att bli. Ja i bland blir jag så fruktansvärt trött på alla mina idéer. För det går liksom inte att stänga av flödet, alla visioner är inte bra och jag orkar inte alltid genomföra allt. Många av alla mina visioner blir aldrig av. Men en del, tack och lov, går inte att hålla tillbaka utan måste bara genomföras. Och då får man sätta på sig rustningen och kämpa, stångas och inte ge sig.

För gör man det kommer man till slut att bli förstådd och visionen kan bli verklighet!

image

 

En idé föds

Jag får oftast mina idéer genom att se en färg, känna på ett material eller uppleva något speciellt som ger en viss feeling. Min son Anton kom hem från en resa i LA, USA förra veckan och han hade fixat med sig ett fäste till att göra en sissybar till min Sportster samt en sån där snygg filt man pyntar upp hojen med.

Filten var mörk vinröd med svarta inslag. Mina befintliga packväskor är röda (eller var röda ;)). När jag sett ett tag på filten och funderat vidare på en ny packpåse som jag ska göra för att fästa på den blivande sissybaren så föddes en ny idé. De röda packväskorna fick en egen färgblandning av narvsvärta på sig för att bli mer mörk vinröd och jag valde ett matchande vaxat canvastyg som ska bli den nya packpåsen. Sen skulle det vara snyggt att addera på det rostfria re-coversmycket på den lilla väskan som sitter fram på styret. Och så vidare..

Allt började med färgen på filten och idén var född.

IMG_5926

Ser framåt

I helgen har jag och min kollega Lena pratat, visat och sålt vår kollektion i Västervik på ett event för mc-brudar i alla åldrar. Vi fick fin respons och är både trötta och glada för allas positiva inställning. Tusen tack för det!

När jag gick i 2:an så hade vi en vikarie som hette Agneta. Hon körde mc och när hon gled in på vår skolgård i sitt coola skinnställ och sitt långa hår så stod en liten flicka med stora ögon och beundrade denna häftiga kvinna som kom att lägga grunden för mitt intresse för mc, grymt coola skinnkläder och även drömmen om att en dag bli som hon. Den lilla flickan var jag.

I helgen fick jag så förmånen att umgås med några riktigt fräna damer. Och där stod jag igen, nu lite större men med samma stora ögon, och det jag nu beundrade var att man kan förbli cool hur länge som helst. Det finns liksom inget slut som har med ålder att göra. Det var befriande och får mig att bara se framåt och njuta av vad som kommer och vad livet har att ge framöver.

image

Nya skor?

I bland känner jag en knepig känsla av att vara mitt emellan tjej och kille. Det blir väldigt tydligt när jag söker, och ibland om jag har tur, hittar nya skor. För det är just det, att det är väldigt svårt att hitta den typen av skor som passar mig. Antingen är de föööör tjejiga eller så riktigt manliga. Undantaget är väl gympadojor som är lika för båda.

Blir ofta också irriterad av alla höga klackar. Vem tycker det är behagligt att gå i dem och vem skulle bära dem om man fick bestämma helt själv? Jag väljer aldrig dem! Och det är också därför att jag inte kan gå i dem. Har aldrig tränat på det och tänker heller aldrig göra det.

Nu är sommaren här och det var dags att se över sommarskorna. Gick på stans alla affärer och hittade inte nåt. Fick åka hem utan. Då tog jag fram de skor jag haft i flera år och som jag tänkt kasta för att de gjort sitt och kom på att man kanske kan fixa till dem. Sagt och gjort så kom penseln fram och en  blandning av svart och röd narvsvärta blev en ny cool lila färg. Skorna blev riktigt snygga och de får hänga med en sommar till. Gud så skönt, nu går jag säkert ett tag till 😉.

image